I sin första omfattande ekokritiska studie av Homer, ”Epic of the Earth”, argumenterar Edith Hall för att Iliaden – ett epos format av krigets, produktionens och miljöförstöringens överdrifter – blottlägger gränserna för vad vår planet kan bära. Boken presenterar en kraftfull analys av hur detta antika verk kan hjälpa oss i kampen mot dagens ekologiska kollaps.
Från antiken till miljökrisens fronlinje
I bok 21 av Iliaden konfronterar Akilles den icke-mänskliga världen på ett våldsamt sätt. Överväldigad av vrede efter Patroklos död, börjar han utplåna sina trojanska fiender. Han fyller floden Skamandros med så många lik att vattnet slutar flyta. Floden ber Akilles att avbryta sin mordiska framfart innan den slår tillbaka med en störtflod som hotar att skölja bort hjälten. I Emily Wilsons översättning från 2023 formuleras Skamandros tillrättavisning med plågsam enkelhet: ”Detta är för mycket.”
Hall spårar inledningsvis diktens utveckling från klassisk antiken till nutid och visar dess genomgripande påverkan på konst, utbildning och global politik. Det sistnämnda manifesteras konkret i den 17 fot höga bronsskildringen av en scen från Akilles sköld på dörrarna till USA:s högsta domstol. De estetiska och ideologiska överdrifterna i ”episk” poesi har använts för att legitimera sekler av kolonialism och industrialisering, medan nyare tolkningar av Iliaden har identifierat en spänning mellan dess heroiska etos och känslan av förestående undergång.
En radikal ekokritisk ansats
Hall hävdar att denna känsla av undergång är kopplad till ”övergreppen mot naturen” som skildras i dikten. Hon argumenterar för Iliadens ekokritiska potential: ”Varför inte föreställa oss den från en position som erkänner omfattningen av vår nya miljömässiga skräck?”
Halls till synes enkla fråga ”varför inte?” döljer den radikala naturen av hennes ekokritik. Trots att ekokritik – ett underfält inom litteraturteori som studerar förhållandet mellan litteratur och miljö – har vuxit snabbt sedan 1990-talet, har forskare först nyligen börjat överväga hur förmoderna texter kan berika vår förståelse av miljöhistoria.
Iliaden och Antropocen
Enligt Hall komponerades Iliaden under en period som ofta anses markera början på Antropocen, den geologiska epok där mänskliga aktiviteter oåterkalleligt har förändrat jorden. Men i Halls beräkning är diktens exakta historiska ursprung mindre viktigt än det faktum att den, i sin ”paradoxala kombination av mänskligt teknokratiskt övermod och skräck för naturkrafter”, erbjuder slående insikter i ett tankesätt som fortsätter att forma vår samtid.
Iliaden är en dikt om krig, där förstörelsen av den icke-mänskliga världen är oupplösligt förbunden med exploateringen av arbetskraft och det meningslösa slöseriet med människoliv. Halls centrala kapitel ägnas åt att spåra ”produktionsrelationer”. Kapitlen, uppkallade efter arbetarna – skogshuggare, bönder och smeder – vars arbete byggde den homeriska världen, är rika på hänvisningar till diktens många, ofta intressant motsägelsefulla, skildringar av mänskliga-icke-mänskliga interaktioner.
Naturens resurser i eposet
Dikten förlitar sig på ett ”till synes oändligt” förråd av timmer, som används för att bygga skepp och bränna eldar där vapen smids, men jämför också upprepade gånger slakten av unga krigare med fällandet av träd. Crethon och Orsilochus, två ”danaernas kämpar” dödade av Aeneas, faller, i Samuel Butlers översättning från 1898, ”som höga tallar till marken”.
Akilles sköld och samtidens miljökatastrofer
Argumentationen blir särskilt skarp i bokens avslutande kapitel om Akilles sköld och hans sammandrabbning med floden Skamandros. Dessa kapitel frammanar Iliadens värld i svindlande detalj, där gudar, människor, djur och element blandas i en värld som verkar stå på randen till kollaps.
Hall förlorar aldrig diktens relevans för vår samtid ur sikte. Hennes analyser varvas med hänvisningar till pågående katastrofer: många av floderna som nämns i Iliaden – inklusive Sakarya, Alfeios och Vardar – upplever för närvarande alarmerande föroreningsnivåer. En diskussion om de till synes ”oändliga” skogarna i dikten inkluderar FN:s ”bittra och skrämmande” rapport från 2022 om avskogning: minst 37 miljoner hektar skog förloras varje år.
Avgörande är att kopplingarna som dessa utvikningar skapar mellan det antika förflutna och nutiden är associativa, inte kausala. Förslaget är inte att den homeriska kulturen producerade de kriser vi nu står inför, utan att dessa kriser måste förändra vårt sätt att engagera oss med litteratur och det förflutna.
En förnyad ekokritisk angelägenhet
Detta är något av en ekokritisk självklarhet, men i Halls studie får den förnyad angelägenhet genom hennes vägran att se bort från nutidens kriser. ”Epic of the Earth” är ett bevis på att ”grön läsning” kan vara mer än en intellektuell övning – den kan vara ett kraftfullt verktyg i kampen för vår planets framtid.
Bokfakta
- Titel: Epic of the Earth: Reading Homer’s Iliad in the Fight for a Dying World
- Författare: Edith Hall
- Förlag: Yale University Press
- Omfattning: 296 sidor
- Pris: £18.99