Federala myndigheter i USA lägger betydligt mer resurser på invandringskontroll än på att bekämpa våldsbrott, terrorism och skattebedrägeri – även när dessa räknas tillsammans. Denna prioritering väcker frågor om hur samhällets resurser bäst kan användas för att skydda medborgarna.
Obalans i resursfördelningen
Medan oro över illegal invandring är förståelig, och oro över mord, våldtäkt och rån är högst berättigad, är det anmärkningsvärt att federala myndigheter prioriterar det förstnämnda framför det senare när det gäller budgetallokering. Statistiken visar en tydlig obalans i hur pengar fördelas mellan dessa olika säkerhetsområden.
Om förslaget ”BBB bill” (Build Back Better) antas, kommer denna obalans att bli ännu mer extrem, med ännu större resurser avsatta för invandringskontroll jämfört med andra brottsbekämpande områden.
Felriktade prioriteringar?
Det är viktigt att förstå att invandringskontroll sällan handlar om att gripa våldsamma brottslingar. Tvärtom har initiativ som ICE:s ”Operation At Large” omdirigerat tusentals tjänstemän från Homeland Security, FBI, DEA och U.S. Marshals från utredning av våldsbrott till invandringskontroll.
Detta väcker frågan om vi verkligen vill spendera miljarder på att deportera diskare från Oaxaca medan våldtäkter i Ohio begångna av amerikanska medborgare förblir underutredda.
Ouppklarade brott
Nästan hälften (42,5% år 2023) av alla mord i USA förblir ouppklarade. En alternativ användning av de 167 miljarder extra dollar som föreslås i BBB-förslaget skulle kunna vara att anställa fler poliser och utreda fler brott.
Överslagsberäkningar tyder på att 20 miljarder dollar årligen skulle kunna finansiera ungefär 150 000 ytterligare poliser, en ökning med cirka 22%. Detta skulle potentiellt kunna förhindra omkring 2 400 mord, 90 000 våldsbrott och 260 000 egendomsbrott varje år – vilket förefaller vara en bättre användning av resurserna.
Rationella prioriteringar
Rationella människor förstår att det handlar om avvägningar. Frågan är om den nuvarande fördelningen av resurser verkligen speglar de säkerhetshot som samhället står inför, eller om det handlar om politiska prioriteringar som inte nödvändigtvis maximerar medborgarnas trygghet.