Patricia Fara, Emeritus Fellow vid Clare College i Cambridge och kolumnist på History Today, delar med sig av personliga insikter från sin karriär som vetenskapshistoriker i denna exklusiva intervju.
En fysiker som valde historiens väg
Patricia Fara studerade fysik men valde senare att fokusera på vetenskapshistoria. ”Vetenskapshistoria är roligare: du måste få fakta rätt, men du bestämmer hur du tolkar dem,” förklarar hon om sitt karriärsval.
Historiska perspektiv och influenser
När det gäller viktiga historiska lärdomar är Fara tydlig: ”Ambition och hänsynslöshet är allestädes närvarande och omöjliga att förhindra.” Hon nämner Greg Denings ”The Death of William Gooch” som den historiebok som har haft störst inflytande på henne och rekommenderar Peter Galisons ”Einstein’s Clocks, Poincaré’s Maps” som en bok alla i hennes fält borde läsa.
På frågan om vilken historiker som har påverkat henne mest, nämner Fara sin doktorandhandledare Jim Secord. Hon skulle också vilja återvända till de första demonstrationerna av elektriska maskiner i början av 1700-talet, vilket hon beskriver som något som ”måste ha varit omvälvande”.
Historiska figurer och undervärderingar
Bland historiska personer skulle Fara helst vilja ha träffat Emilie du Châtelet, den briljanta 1700-talsmatematikern ”som trodde att meningen med livet är att finna glädje i allt du gör.” Hon anser att Tupaia, den tahitiska navigatören och översättaren som hjälpte James Cook att nå Australien och Nya Zeeland, är den mest undervärderande personen i historien, medan Isaac Newton enligt henne är den mest överskattade.
Språk och forskning
Fara har under olika perioder i sitt liv varit kunnig i franska, tyska, latin och serbokroatiska. Hon betraktar global historia som det mest spännande historiska fältet idag och har ändrat sin ståndpunkt om vetenskapliga revolutioner, vilka hon nu anser vara ”ett ohälpsamt sätt att tänka på det förflutna”.
Missuppfattningar om fältet
Den vanligaste missuppfattningen om vetenskapshistoria är enligt Fara att man måste vara forskare för att studera ämnet. Hon erkänner överraskande att hon endast har läst korta utdrag från Darwins ”On the Origin of Species”.
Arkiv, museer och teknologi
Women’s Library vid LSE är Faras favoritarkiv, medan Spalding Gentlemen’s Society är ett favorit-museum. På frågan om vilken teknologi som har förändrat världen mest svarar hon enkelt: ”Radio.”
Kulturella preferenser
Fara läser aldrig historiska romaner eftersom det finns ”för mycket osäkerhet om vad som är fakta och fiktion.” Hon rekommenderar dock Brian Friels drama ”Translations” (1980).
Ett historiskt mysterium
Om Fara kunde lösa ett historiskt mysterium skulle hon vilja veta: ”Vart tog Isaac Newton vägen när han skrev ut sig från Trinity College under veckor i taget?”