Två nya forskningsstudier ger insikt i hur sociala medier och smartphone-användning påverkar vårt välbefinnande och akademiska prestationer, men resultaten pekar på mer nyanserade effekter än vad alarmistiska tolkningar tidigare har föreslagit.
Måttliga välbefinnandeeffekter av att avstå från sociala medier
I studien ”The Effect of Deactivating Facebook and Instagram on Users’ Emotional State” undersökte forskare hur avaktivering av sociala medieplattformar påverkade användarnas emotionella tillstånd inför det amerikanska valet 2020.
Resultaten visar att personer som avaktiverade Facebook under sex veckor före valet rapporterade en förbättring på 0,060 standardavvikelser i ett index som mäter lycka, depression och ångest, jämfört med kontrollgruppen som endast avaktiverade plattformen under den första av dessa sex veckor.
För Instagram visade studien en liknande men något mindre effekt, med en förbättring på 0,041 standardavvikelser. En explorativ analys tyder på att Facebook-effekten främst drivs av personer över 35 år, medan Instagram-effekten huvudsakligen märks hos kvinnor under 25 år.
Smartphone-användning i klassrummet
Den andra studien, utförd av Billur Aksoy, Lester R. Lusher och Scott E. Carrell, undersökte effekterna av en app som ska minska telefonanvändning i klassrummet vid ett stort offentligt universitet.
Forskarna fann att användning av appen ledde till förbättringar i fokus i klassrummet, närvaro och övergripande akademisk tillfredsställelse. Analysen av tid spenderad utanför klassrummet tyder på en potentiell substitutionseffekt: studenter som använde appen ägnade mindre tid åt studier, särskilt på campus.
Trots dessa positiva tecken var förbättringarna i betyg statistiskt insignifikanta, även om en positiv trend kunde observeras.
Ett mer nyanserat perspektiv
Dessa studier ifrågasätter den enkla modellen att sociala medier som Facebook och Instagram låter användare uppnå praktiska mål, som att hålla kontakt med vänner eller uttrycka åsikter, till priset av endast måttliga irritationsmoment – irritationsmoment som för övrigt också existerade i tidigare kommunikationsformer.
Resultaten tyder på att effekterna av sociala medier och digital teknologi är mer nyanserade än vad mer alarmistiska tolkningar ibland gör gällande. Förbättringarna i välbefinnande är mätbara men relativt blygsamma, vilket ger anledning till ett mer balanserat perspektiv på teknikens roll i våra liv.