En ny forskningsstudie avslöjar viktiga mönster i rasskillnader gällande dödlighet mellan olika åldersgrupper, kön och dödsorsaker. Studien utmanar vissa etablerade uppfattningar om hur rasism påverkar hälsoutfall.
Centrala fynd om rasskillnader i dödlighet
Enligt forskarna Robert Kaestner, Anuj Gangopadhyaya och Cuiping Schiman växer rasskillnader i dödlighet med åldern, men i en avtagande takt. Forskningen visar att källan till dessa skillnader varierar betydligt beroende på ålder, kön och dödsorsak.
För män i femtioårsåldern beror rasskillnader i dödlighet huvudsakligen på skillnader i dödsfall från externa orsaker. För både män och kvinnor mellan 55 och 75 år är det däremot skillnader i dödsfall från behandlingsbara sjukdomar som utgör den främsta orsaken till rasskillnader i dödlighet.
Överraskande resultat gällande cancer
Anmärkningsvärt nog visar studien att rasskillnader i dödsfall från cancer och vissa andra orsaker är relativt små, trots att dessa dödsorsaker står för mer än hälften av alla dödsfall.
Ekonomiska faktorers roll
Ett annat viktigt fynd är att när forskarna justerade för ekonomiska resurser och hälsotillstånd, eliminerades i stort sett rasskillnaderna i dödlighet i alla åldrar. Dessutom ökar dessa faktorers medierande effekt med åldern.
Mönstret av resultat antyder att om rasism påverkar hälsa, sker det främst genom rasismens effekt på investeringar i behandling av vårdhanterliga sjukdomar, vilket orsakar rasskillnader i dödlighet.
Implikationer för forskning och politik
Studien erbjuder en unik uppsättning fakta om rasskillnader i dödlighet som alla teorier om rasism och hälsa behöver förhålla sig till för att vara övertygande. Forskarna understryker att rasskillnader i dödlighet är stora och ihållande, men att de empiriska bevisen för att stödja kausala påståenden om rasismens effekt på hälsa fortfarande är ofullständiga.
Resultaten utmanar delar av den rådande diskursen om detta ämne och belyser behovet av mer nyanserade förklaringsmodeller gällande samband mellan rasism och hälsoutfall.