Ryssland uppvisar en anmärkningsvärd paradox mellan landets höga utbildningsnivå och dess överraskande låga mänskliga kapital, särskilt när det gäller livslängd och hälsoutfall.
Utbildningsnivån i paritet med väst
Enligt statistik från UNESCO Institute for Statistics (UIS) hade ryssar i åldern 25 år och äldre i genomsnitt 12,4 års utbildning omkring 2019, vilket är nästan identiskt med OECD-länderna i Europa som hade ett genomsnitt på 12,6 år. Medan vissa västeuropeiska länder som Tyskland, Island, Schweiz och Storbritannien rapporterade genomsnittliga utbildningsår betydligt över Rysslands nivå, hade andra länder lägre nivåer, bland annat Österrike, Belgien, Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien.
Dramatiska skillnader i hälsoutfall
Trots att Rysslands utbildningsprofil liknar den i höginkomstländer, är dess hälsoprofil markant annorlunda. Bland dussintals länder från Asien, Europa, Nya världen och Oceanien som ingår i Human Mortality Database (HMD) framstår Ryssland som ett extremt avvikande fall med chockerande låg förväntad livslängd i förhållande till utbildningsnivån.
Enligt Barro-Lee var genomsnittliga utbildningsår vid 15 års ålder i Australien och Ryssland år 2010 i princip identiska, men samma år var den kombinerade förväntade livslängden för män och kvinnor vid 15 års ålder nästan 14 år lägre för Ryssland. Senast den förväntade livslängden vid 15 års ålder i Australien var på Rysslands 2010-nivå var enligt HMD år 1929 – långt före penicillineran.
Livslängd på nivå med världens minst utvecklade länder
Per 2019 låg den förväntade livslängden för ryska män vid 15 års ålder stadigt i mitten av intervallet för FN:s officiella lista över minst utvecklade länder (LDC) – de utarmade och sårbara stater som betecknas som ”de mest missgynnade och sårbara medlemmarna i FN-familjen”. Enligt WHO:s beräkningar var den förväntade livslängden för en ung man i Ryssland praktiskt taget identisk med hans haitiska motsvarighet vid den tiden, och nästan hälften av världens minst utvecklade länder hade högre förväntad livslängd än Ryssland!
Orsaker till paradoxen
Denna paradox mellan hög formell utbildning och låg hälsostatus belyser att utbildningsindikatorer ensamma inte ger en fullständig bild av ett lands humankapital. Rysslands demografiska utmaningar, som har historiska rötter i både Sovjettiden och 1990-talets socioekonomiska kris, fortsätter att påverka landets utveckling trots betydande investeringar i utbildningssektorn.
Fenomenet väcker viktiga frågor om sambandet mellan utbildning, hälsoutfall och social utveckling, samt om andra faktorer som alkoholkonsumtion, hälsovårdens kvalitet och sociala skyddsnät som påverkar det mänskliga kapitalets kvalitet i dagens Ryssland.