Nya uppgifter pekar på att Vita huset använt artificiell intelligens för att utforma en enkel och felaktig formel som kopplar tullsatser till handelsunderskott. Experter menar att denna typ av AI-användning inom ekonomisk politik behöver utvecklas och förfinas betydligt för att vara verkligt användbar.
AI-analys varnar för konsekvenser av tullpolitiken
En mer komplett AI-analys av den föreslagna tullformeln – där tullsatsen skulle baseras på (export-import)/import – visar att en sådan politik skulle medföra allvarliga ekonomiska konsekvenser.
Vid en djupare utfrågning av AI-modellen O1 Pro om potentiella effekter framkommer flera kritiska riskområden:
Omedelbara konsekvenser för priser och leveranskedjor
Höga tullar skulle dramatiskt öka importpriserna för både konsumenter och företag som är beroende av utländska insatsvaror. Detta skulle tvinga fram leverantörsbyten med stora störningar i leveranskedjorna som följd, samtidigt som produktionskostnaderna skulle öka.
Vedergällning och handelskrig
Drabbade länder skulle med stor sannolikhet svara med egna tullar. Sådan vedergällning skulle skada amerikanska exportsektorer – särskilt jordbruk och högvärdig tillverkning – och riskera ett bredare handelskrig. Även länder med handelsöverskott gentemot USA skulle införa motåtgärder som flyttar amerikansk handel till alternativa leverantörer.
Bristande anpassning till makroekonomiska faktorer
Bilaterala handelsobalanser återspeglar globala produktionsmönster, komparativa fördelar och makrofaktorer som besparings-investeringsobalanser och valutaflöden. Tullarna ändrar inte den grundläggande globala besparings-investeringsmatematiken.
Om USA fortsätter att ha ett övergripande bytesbalansunderskott kommer begränsningar av import från vissa länder helt enkelt att flytta underskottet till andra länder. Globala leveranskedjor kommer att omorganiseras, men USA:s totala underskott förblir i stort sett oförändrat.
Brott mot handelsavtal
En sådan politik skulle nästan säkert bryta mot WTO:s regler eftersom den inför diskriminerande tullar baserade på bilaterala obalanser. De resulterande tvisterna och sanktionerna skulle lägga till ytterligare osäkerhet.
Nettoeffekt: Minskad effektivitet, högre kostnader
Ekonomiskt sett är nettoeffekten negativ. Kostnaderna ökar för amerikanska konsumenter och tillverkare som är beroende av importerade insatsvaror. Vedergällningsåtgärder minskar exportmöjligheterna. Den totala handelsvolymen krymper. Tillväxten saktar ner, och ingen grundläggande förbättring av USA:s externa balans sker.
Experters sammanfattande bedömning
En bilateral ”underskottsutjämnande” tullpolitik skulle skapa allvarliga störningar, framkalla vedergällning och göra lite för att åtgärda de strukturella orsakerna till USA:s handelsunderskott. Både empiriska bevis och standardmässig handelsteori tyder på att den skulle minska den ekonomiska effektiviteten och sannolikt skada både amerikanska producenter och konsumenter.
Denna analys understryker vikten av att AI-användning inom ekonomisk politik behöver kombineras med ekonomisk expertis och en djupare förståelse för internationella handelsmönster.